Vem är lymfmassage bra för?

Om lymfsystemet är trögt är det svårare för kroppen att hålla sjukdomar och infektioner borta, och vi kan dessutom lägga på oss svullnad och övervikt. Ett hälsosamt flöde av lymfan hjälper kroppen att läka och bekämpa infektioner. Det tar också hand om överskottsvätska som bildas i kroppen.

Lymfmassage är för dig som t.ex.:

  • vill känna lätthet och avslappning i kropp och sinne

  • vill stötta kroppens förmåga att läka och håll sig frisk

  • vill minska ödem och svullnad, t.ex. under graviditet

  • vill sova bättre och ha mer energi

  • vill förbättra känslan och utseendet av ärr, t.ex. efter operation för bröstcancer eller kejsarsnitt

De viktigaste lymfstationer sitter i nyckelbensgroparna. Här töms överskottsvätskan från hela kroppen tillbaka in i blodomloppet.

Vad är lymfmassage?

Lymfmassage är designad för att öka cirkulationen av lymfvätska i kroppen och öka på utrensningen av slaggprodukter. Lymfmassage består i första hand av strykningar i lymfflödets riktning, vilket stimulerar lymfkärlen att jobba. Med skakande och vibrerande grepp mjukas vävnader upp och lymfvävnader aktiveras.

Lite djupare grepp används på vissa områden där fettväv förtätats på grund av att bindväv, hud och slagg vuxit ihop. Dessa områden kallas fibroser och är ofta ömma. De kan sitta i nacken, på lår och överarmar, vid knäna samt vid gamla skador och ärr. Behandlingen kan kan hjälpa ärrvävnad bli mer flexibel och mjuk, och dränera överskottsvätska och slaggprodukter från området runt ärret så att svullnad minskar. I lymfmassage vill vi försöka lösa upp fibroser och andra “stopp” som hindrar lymfvätskans flöde.

Lymfmassage är en avslappnande och samtidigt väldigt effektiv behandling, särskilt om den upprepas. Man känner ofta när flödet av lymfa kommer igång; det kan kännas som rysningar, pirrningar och en känsla av välbehag. Det syns också ofta på huden.

Vad gör lymfsystemet?

I vår kropp finns ett nätvärk av lymfkärl som transporterar lymfvätska. Det är vätska som finns mellan cellerna (interstitiell vätska). Denna vätska är överskottsvätska som pressas ut från blodomloppets kapillärer. Detta sker när blodet förser kroppens celler med näring och syre. Lymfan är alltså en rest från blodet och den innehåller proteiner, fetter, vita blodkroppar och bakterier.

Lymfkärlen har tunna väggar för att lymfan lätt ska ta upp vätskan i vävnaderna. Medan vätskan i blodomloppets artärer och vener pumpas runt på grund av hjärtat, består istället lymfkärlen av små lymfpumpar i rader efter varandra där varje liten pump kramar ihop sig för att suga upp lymfvätska. Det är dessa kramningar som gör att flödet ökar. Lymfkärlens kramningar skapas genom tryckväxlingar; när vi rör oss så att musklerna växlar mellan att vara spända och avkopplade, samt vid användning av stödstrumpor och vid lymfmassage.

De största lymfpumparna sitter i bröstkorgen och aktiveras när vi djupandas. Lymfkärlen har även klaffar som gör att vätskan färdas åt rätt håll. Med hjälp av lymfkärlen transporteras lymfvätskan tillbaka in i blodet. Detta sker vid nyckelbengroparna där lymfbanorna kopplar in i blodomloppet. Lymfsystemet jobbar på detta sätt parallellt med blodomloppet och är viktigt för att vi inte ska svullna av vätskan. Överskottsvätska kan även förstöra och skada celler. Det är alltså viktigt att överskottsvätskan kommer tillbaka till blodet, även för att blodcirkulationen ska fungera optimalt.

Till lymfsystemet hör även lymforganen mjälten, brässen och de så kallade lymfnoderna. De lymfatiska organen bildar särskilda celler som deltar i immunförsvaret. Lymfnoderna kan liknas vid filter där bakterier, virus och cancerceller förstörs. När lymfvätskan passerar lymfnoderna på sin bana upp i kroppen renas den från de skadliga ämnen. Vi har samlingar av lymfnoder i t.ex. armhålorna, nacken, bakom bröstbenet samt längst de större blodkärlen i bukhålan. Lymfsystemet har i uppgift att bekämpa infektioner och hantera slaggprodukter, samtidigt som det för tillbaka lymfvätskan från vävnader till blodet. Cirkulationen av lymfvätska genom lymfnoderna är alltså en viktig del av immunförsvaret och ser till att kroppen gör sig av med slaggprodukter.

Lymfsystemet ser även till att viktiga fetter transporteras från tunntarmen till blodet.

Bra att veta

Lymfmassagen är 90 eller 105 minuter. Välj 90 minuter första gången. Det är bra att lämna utrymme för vila efteråt.

Hur ofta du behöver lymfmassage beror på syfte med behandlingen. Har du lymfödem eller svullnad efter operation, eller vill boosta ditt lymfsystem ordentligt rekommenderas en eller några gånger i veckan 3-4 gånger i början, och sedan en gång i månaden för att upprätthålla effekten. Du får med dig ett program för egenvårdsmassage som du kan göra hemma mellan gångerna.

Är ditt syfte med lymfmassage att t.ex. stärka immunförsvaret kan det räcka med en gång i månaden. Väljer du att bara komma en gång kan det också vara en skön och välgörande upplevelse, men har inte lika stor effekt.

Eftersom behandlingen driver på vätska i kroppen är det viktigt att dricka extra vatten innan och efter du får lymfmassage.

Ett glas vatten

Varför blir lymfflödet trögt?

Vi kan bli tröga i lymfsystemet av olika anledningar under livets gång. Detta kan resultera i ökad volym i vissa kroppsdelar, samt irriterad och inflammerad vävnader som kan orsaka smärta. Immunförsvaret kan också försvagas och göra dig mer sårbar för sjukdomar.

Lymfans cirkulation hänger på att vi andas med diafragman och använder våra muskler. Stillasittande, inaktivitet och ytlig andning påverkar därför lymfan negativt. Operationer, ärr och skador orsakar stopp i lymfans flöde. Lymfsystemet jobbar även sämre vid stress. För mycket hård och intensiv träning och för lite vila kan också göra att lymfsystemet inte hinner med att göra sitt jobb. Det gäller alltså att hitta en balans mellan hård och mjuk träning. En annan anledning till dysfunktion i lymfsystemet är nedsatta lymfnoder, det kan vara medfött eller från en operation där lymfnoder skadats eller tagit borst. För kvinnor kan hormonella svängningar rubba lymfsystemets funktion. Dricker vi inte tillräckligt med vatten kan lymfsystemet inte heller göra sitt jobb ordentligt.

Stötta lymfsystemet själv

  • Icke-pulshöjande träning, mjuka rörelser, aktiverar lymfkärlens pumpningar och förflyttar lymfan. Så om du är van vid endast hård styrketräning och intensiv konditionsträning är det bra att komplettera med lugnare rörelse. Då ger du bäst chans för lymfsystemet att hinna ikapp med blodomloppet.

  • Dricka tillräckligt mycket vatten.

  • Vid ödem; använda stödstrumpor från direkt på morgonen. För bäst effekt ska de inte sitta för hårt och gärna gå högt upp, t.ex. stödstrumpbyxor vid svullna ben.

  • Medveten djupandning; på inandningen ska de nedre revbenen lyftas.

  • Prioritera avslappning och välbefinnande.

En man andas i naturen.